Gnomvisslingen ekar fortfarande i huvudet

I går blev jag (kärleksfullt) hånad på Ikea av min sambo. Det som var så fruktansvärt "roligt" var när jag plockade fram en fulltecknad, detaljerad inköpslista med utrymme för att bocka av grejer.

Men det är inget kul med det! Det är högst allvarliga saker! Det finns alldeles för mycket som distraherar på varuhuset, så jag har inget annat val än att gå efter listan. Om jag inte har någon lista plockar jag i ren panik på mig så mycket jag kan bära bara för att man aldrig vet när man kommer tillbaks till Ikea nästa gång. Eller så kommer jag ut från affären med bara en smörkniv och jättemycket ångest över alla uteblivna fynd.

Hur som helst, så fyllde listan sin funktion i går, och vi hann hitta allt utom lyktor till balkongen och en sån där sopkorg i metall som man kan skruva fast på insidan av luckan under diskbänken.

Sen uppstod en mycket skrämmande, och irriterande känsla när stängningsdags nalkades. Förinspelade meddelanden rapporterade var 5:e minut under den sista halvtimmen att det var dags att bege sig mot kassorna. Samtidigt släcktes lamporna ner, och den där psykotiska vissel-låten, typ som när tomtarna går hem från en hård dag i gruvan, började spelas. Om och om och om och om och om och om igen. (På repeat helt enkelt.)

Vi ville ju förstås sköta oss som exemplariska kunder, och gick därför (om än något motvilligt från mitt håll) mot kassorna. Där tog det tvärstopp. Vi köade i kanske en halvtimme, ackompanjerade av det urflippade visslandet och den återkommande uppmaningen att sluta shoppa, gå till kassan, och lämna varuhuset. Vi försökte ju komma ut för guds skull! Att kassörskan var typ 9 år gammal och bara satt och log rakt ut i tomma intet påskyndade inte direkt vårt utträde.

Missförstå mig rätt, Ikea är något av ett Disneyland för mig, men den där stängningsprocessen var some scary shit. Jag undrar vad som händer i varuhuset på nätterna egentligen.

Kravlar gnomer upp ur kuddhögar, kastruller och byrålådor för att sjunga en hyllningssång till dagen som gått?

Öppnar varuhuset upp igen på natten för kunder från ett parallellt universum?

Flörtar bokhyllan Billy med det tjusiga, högblanka sidobordet Lack?

Är det lilla hyllplanet Tryggve deras kärleksbarn?

Vill vi egentligen veta?

Jag vågar inte spekulera mer, så jag slutar med det här och nu. Det blir i alla fall väldigt fint hemma. Jag kunde ana en glädjetår i ögonvrån på sambon när han fick se den nya toalettsitsen på plats. Det var för sent att snickra när vi kom hem i går, men idag åker kryddhyllan upp på väggen! Bilder kommer.

Hälsningar,
/Husmor Mia