Bumbofeber

I förra veckan erbjöd min rara granne mig att komma förbi med Selma för att testa om deras så kallade Bumbo-stol skulle kunna vara något för min lilla madame. Hon avskyr nämligen att ligga på mage, så jag vill ha ett alternativ till babysittern för att hon inte ska bli platt i bakhuvudet.

Men shoppingdjävulen slog klorna i mig i samma sekund som mammapengen skramlade in på kontot, så jag kanske råkade skippa det där med att prova först.

I stället fick jag feeling, stoppade jag ner barn och plånbok i vagnen och Formel1-spurtade till närmsta barnbutiken där jag störtshoppade en Bumbostol med samma frenesi som resenärerna på Rigafärjan gör våghalsiga Indiana Jones-rullningar under taxfree-butikens järngardin med famnen full av Baileysflaskor när stängningsdags nalkas. 

Väl hemma igen från barnbutiken slet jag upp förpackningen, tryckte jag ner Selma i Bumbon och lutade mig storögt fram för att se denna mirkaelstol in action. Det tog inte många sekunder innan jag insåg att mitt stackars barn satt och led i sin formpressade skumgummifåtölj. Hon är nämligen alldeles för liten för den, eller snarare för ostadig i nacken än så länge. Snacka om utebliven payoff efter mammas panikshopping. 

Men det löser sig. Än så länge är min älsklings lilla knopp fortfarande befriad från platta ytor så hon kan lugnt ligga kvar och vippa i sin babysitter tills nacken är Bumbo-safe.

Så här fröjdligt skulle det se ut tänkte jag.