Ljuddämpande tvål

När en kolikbebis ska försöka komma till ro efter en hel, härlig dag med skrik är en knarrande dörr till sängkammaren det sista man behöver. Lösning? Nej, du behöver inte byta ut dörren mot ett ljudlöst fransdraperi. Min fiffiga lösning stavas tvål. Alltså som i en hård tvålkaka, inte någon flytande variant.

Steg 1: Identifiera exakt var knarret sitter.
I mitt fall beror knarret på att undersidan av dörren sitter åt lite för trångt mot tröskeln när den stängs. Öppna och stäng dörren sakta och försök lyssna dig till var det är tajt.

Steg 2: Tvåla bort knarret! Gnugga tvålen direkt på den trånga delen av dörren lite i taget tills du kan stänga dörren ljudlöst.

Lider du även av gnisslande gångjärn så löses det enkelt med ett par droppar vanlig matolja.

I min gamla 60-talslägenhet besväras jag också av ett vansinnigt knarrande golv, och det har jag inte hittat någon bra lösning på ännu, men ett generellt plåster på såret mot all form av oljud är att pynta sitt hem med textilier eftersom de absorberar ljud. Ju tjockare tyg desto mer ljuddämpning, så fram med ryamattorna och glöm inte väggarna - ett stycke tyg uppspänt på en träram kan bli en riktigt tjusig - och funktionell - tavla.

Husmodern tillbaka - nu som riktig moder!

Hej på er pojkar och flickor! Husmodern är äntligen tillbaka i bloggosfären efter 1,5 år där livet helt enkelt kom i vägen. Jag har bytt jobb, flyttat tvärs över stan, skaffat bil, traskat runt sex dagar i Barcelona och gått till tandläkaren. Men den allra största nyheten får jag nog säga är att husmodern faktiskt har blivit en riktig moder! För snart 10 veckor sedan kom den lilla husdottern Selma till världen, och tillvaron har inte varit sig lik sen dess.

Sömn, fritidsintressen, romantik, löpning och socialt umgänge är bara att glömma dessa dagar, men livet med en mjuk liten spädis har sina tjusningar - inte minst för att man per automatik får svart bälte i husmorslära av att improvisera sig igenom en dag i taget i en upp-och-ner-vänd vardag där middagen ibland får bestå av en näve nötter i amningsvrån och där man ibland befinner sig en timmes kommunal resväg hemifrån med ett nerbajsat, vrålhungrigt barn i famnen.

Så håll i hatten, rulla papiljotterna, sätt på spisplattan osv så kör vi! Jag hoppas kunna bjuda på massor av nyttigheter, humor och inte att förglömma -mörka bekännelser som jag hittills ganska omotiverat utlovar i min banner.

Kram!

/the housemother

Husmodern testar halvfabrikat: pannkakor

Pannkakorna från Hemköp var en finfin investering. Pannkakor är ju i ärlighetens namn en sådan typ av mat som smakar, och SKA smaka, likadant varje gång man gör dem.

Sen kan man ju naturligtvis fiffla med smaker i efterhand, till exempel med kanel, bananslantar, äppelskivor, smält choklad eller vad man nu vill.

Hemköps pannkakor kanske i och för sig inte kan klassas som halvfabrikat, de är ju faktiskt helt klara att bara värma på i micron, men målet att förena livsnjutning med kvalitetstid smäller högre, så de får vara med i testet ändå. Pannisarna tar en minut per styck att värma, smakar utmärkt och är hyffsat billiga. Ett 8-pack är också en rimlig storlek för att en vuxen människa ska kunna bli mätt och därtill kunna äta en extra pannkaka för nöjes skull. Om de inte vore så perfekt runda skulle du nog kunna servera dem och låtsas att du gjort dem själv. Pannkakorna från Hemköp gör helt enkelt jobbet, punkt slut.

Betyget blir 4,5 av 5 stekpannor. Mums.

Husmodern testar halvfabrikat: raggmunksmix

Som ni alla vet vid det här laget klappar mitt hjärta lite extra för saker man kan fuska ihop i en handvändning - lösningar där livsnjutning och kvalitetstid går hand i hand.

Därför faller sig ett test av halvfabrikat så väldigt naturligt på husmorsbloggen. Somliga maträtter KAN man ju liksom lägga en halv dag på att röra ihop, till exempel ärtsoppa, men det smakar ju ändå i princip exakt likadant att köpa färdig ärtsoppa i en sådan där plastrulle.

(Åtminstone den vegetariska. Varianter med kött och annat otyg kan jag inte uttala mig om.)

Men hur ska man veta vilken mat som är värd att göra själv från grunden och vilken man lika gott kan köpa i hel- eller halvfärdigt skick? Jo, man läser Husmodern de kommande veckorna. Tipsa gärna om halvfabrikat du inte vågar testa själv så kan jag eller gubben min göra det.

Först ut blev denna raggmunkmix från Lindahl (samma tillverkare som gör den grekiska turkyoghurten eller hur det nu ligger till med nationaliteterna i i mejerihyllan.)

Helt VÄRDELÖS! När jag gör egna raggmunkar från grunden (och jag borde veta, för jag är smålänning) gör jag en flytande smet som jag sedan gräddar i pannan. Det här var ingen smet, det var en klump av illgul, riven potatis. Jag tvingades skopa upp ett lass i pannan och snabbt försöka trycka ner det till formen av en normal raggmunk innan hela kletet hann gräddas färdigt. Dessutom satt raggerna ihop dåligt. Hade jag tillsatt ett ägg i "smeten" hade de förmodligen hållit ihop bättre, men då faller ju liksom konceptet med att köpa en smet som ska vara klar för stekpannan.

Sammanfattningsvis gick all tid jag sparade in på att slippa riva potatis åt till att trycka ut smeten till en någorlunda rund form i stekpannan. Smaken var något "kemisk" men ok.

Lindahls raggmunksmix får 1 av 5 stekpannor i betyg.

Sagomuffins

"Det ser ut som något ur Alice i underlandet", sa maken när han fick blågröna muffins på sin 29:e födelsedag istället för tårta. Nästa reaktion var någon slags chock över att de smakade citron. Oerhört underhållande.

Såhär gjorde jag:

* Normal muffinssmet med rivet citronskal i.

* Glasyr av florsocker, sån där vit..öh... vad heter det... Filadelfia-ost, 1 msk citronsaft, en rejäl bit smält smör och ett par droppar blå karamellfärg.

* Vänta tills muffinsarna (eh, böjningen) svalnat en aning innan du geggar på glasyren. Ställ sedan ut hela rasket på balkongen eller i kylen. Var dock beredd på att glasyren inte kommer att stelna helt och hållet, så räkna inte med att kunna frakta godbitarna hur som helst.

Jag var blå om fingrarna ett dygn efter baket (trots dusch och diverse handtvättar) så jag vet inte om man egentligen vill veta vad som är i den där blåa karamellfärgen. Nåja, det var väl den enda gången i livet jag var någonstans i närheten av att vara blåblodig.

Dyrköpt genväg till hemtrevlig sylthylla

39 pickadoller för en liten burk, 49 för en stor. Finns på Åhléns.

Nog för att jag vurmar för alla knep och prylar som gör att man kan fuska sig till en husmoderlig hemkänsla, men att genvägarna ska kosta så ofantligt mycket tar bort en del av tjusningen.

I dessa sylt- och saftningstider säljer Åhlens en serie burkar och flaskor med den gamla hemmagjorda looken. Ni vet, keramikkorkar, lätt gulnade etiketter osv. Blotta tanken på en kökshylla med dessa hemmafyllda saftflaskor på rad är ju supergullig. Men mellan 40 och 60 spänn per pryl tar ju lite udden av den där sköna känslan att man fuskat sig till husmoderlighet.

59 pickadoller.

Tanken med att göra egen sylt och saft är väl (förutom att själv få välja smak och tillsatser) att man ska spara pengar genom att välja bort dyra designförpackningar.

Så nej, jag skippar Åhlens saft- och syltburkar. Däremot köper jag deras hopfällbara saftställning Jonas (kärleksfull slump) som jag planerar att spara in ungefär en timmes primitivsilande med.

Saftsilen Jonas.

Tips!

Det gamla hederliga sättet att dekorera sina syltburkar på är faktiskt inte särskilt krävande. Jag klipper gamla stuvbitar i rutor (ca 15x15 cm) och bara fäster de över locken med en gummisnodd. Helt vanliga etiketter kan du köpa i vilken bokhandel som helst på kontorsavdelningen för en billig peng.

Kom ihåg:

att diska dina burkar i riktigt hett vatten innan du häller i sylten. Eller ännu hellre, koka locken och ställ burkarna i 100 graders ugnsvärme i 15 minuter. Renlighet = hållbarhet.

Pyssligt kräftbröd värt besväret

Ett gäng sådana här små dillkryddade rackare knåpade jag ihop till årets kräftskiva. Det tog fruktansvärt lång tid och uppfinningsrikedom, men resultatet är definitivt värt det!

Enligt receptet skulle det ta ca 80 minuter att pyssla ihop 16 st kräftformade bröd. I mitt fall tog det 3,5 timmar. Jag är ingen hejare på matte, men jag gissar att jag överskred den uppskattade tidsrymden med råge.

I instruktionerna stod det att bröden skulle gå att skära ut enkelt med hjälp av en pappersmall, så jag gjorde en sådan. Men nu är det ju inte pepparkaksdeg vi pratar om, utan vanlig, elastisk, kletig bröddeg så idén om att skära ut kräftorna kunde jag släppa efter ungefär tre minuters slit med deghelvetet.

Istället delade jag in degen i 8 klumpar (alltså 8 kräftor) och delade i sin tur in varje klump i 7 mindre klumpar. Jag rullade varje klump och kletade fast dem i varandra så att de någorlunda liknade kräftor. Efter en snabb gräddning blev de faktiskt sketasnygga!

Eftersom jag var skeptisk till min brödbakarförmåga redan när jag blev tipsad om receptet så bestämde jag mig för att göra bröden en vecka i förväg och frysa in dem, det gick utmärkt.

Trots slitet blev bröden en riktigt uppskattad ingrediens under festkvällen, så det var faktiskt värt det ändå!

Bonustips:

En annan uppskattad hemmasnickrad ingrediens på bordet var min dill- och citronsnaps som blev så livsfarligt god att den tog slut redan under första timmen (delat på sex personer). Jag använde en 75:a Reimersholmes brännvin, men det går bra att smaksätta vilket okryddat brännvin som helst.

Även snapsen gjordes en vecka i förväg med så enkla ingredienser som citronskal och ett par dillkvistar.

Riv inte skalet utan försök få till det i långa strimlor med de verktyg du har till hands. (River du skalet måste du sila snapsen innan du serverar den, och då går du miste om den dekorativa aspekten av kryddningen).

Peta ner kvistarna och låt flaskan stå i rumstemperatur i minst en vecka. Vänd flaskan lite och upp ner ett par gånger under veckans lopp. Aj, vad gott det blev! Till och med min chef blev impad när jag bara berättade om min hemmakryddade snaps. Höhö.

Årets Ikea-katalog...

...var faktiskt något av en besvikelse. Surret på stan sade innan lanseringen att något stort skulle komma, och då talar jag inte bara om att Ikea lät trycka upp ett antal ex av katalogen i megaformat som de delade ut till Family-kunder i varuhusen på själva releasedagen. (Kunde tyvärr inte vara där, jag har ju faktiskt ett jobb att sköta emellanåt.)

Ikea har dragit stort på att katalogen funnits i 60 år i år och gjort en maffig tv-reklamkampanj som visar det svenska hemmets skiftningar under dessa sex decennier.

Därför trodde jag naturligtvis att katalogen skulle innehålla någon slags historisk återblick över varuhusets sortiment genom åren, men icke! Visst, det går att retrosurfa på hemsidan, men det gills inte. Det var ju en bummer faktiskt.

Just i år har jag dessutom samlat på katalogen i exakt 10 år, därför hade det varit ännu festligare med någon slags specialutgåva. Däremot var omslaget för första gången på cirka fem år lite nytt. Inte himlastormande nyskapande, men åtminstone något som sticker ut en smula från de senaste årens kataloger.

Innehållet är bra! Mängder av nya, roliga produkter med mer fokus än någonsin på företagets konkreta CSR-arbete. Därtill mängder med gamla produkter som fått nya, härliga priser. Extra plus för att företaget hänger med en aning i teknikutvecklingen och släppte en digital blädderversion av katalogen en bit innan pappersversionen hunnit dimpa ner i alla hushållen.

(Jag vet, det är otroligt att jag inte får betalt av Ikea för att skriva så mycket bra om dem, jag bara supergillar möbeljätten av egen fri vilja. Tro det eller ej.)

Men sammanfattningsvis kan jag säga att årets katalog får fyra skruvmejslar av fem möjliga. Åren innan låg betyget på tre mejslar, så det är kul att se ett litet uppsving i form och innehåll.

Därför återuppstod husmodern!

Husmodern lever igen. Fantastiskt, eller hur? Bloggen för alla som vill kombinera ett fräscht hushåll med ett modernt leverne är tillbaka, och nu ska jag berätta varför.

För dryga månaden sedan klagade min man (ja, just det, vi har gift oss nu) över begynnande magkatarr. Eller ah, det han egentligen klagade över var att han inte kunde hitta några rekommendationer på vad man kan äta för att slippa elden i magsäcken. Det enda han hittade var mängder av mat han avråddes från att äta.

Jag kom ihåg att jag hade skrivit ett inlägg om magkatarrsdiet här på Husmodern för länge sedan och gjorde en snabb googling för att hitta inlägget.

Då kom chocken. (Den första av två)

Den första chocken var att mitt inlägg var topp-10-rankat på Google. Nu minns jag inte exakt vad jag sökte på, men troligtvis något i stil med "magkatarr det här kan du äta" eller något sådant.

Den andra, och riktigt stora chocken kom när jag skrollade ner i inlägget och hittade mängder med lovprisande kommentarer från andra stackars magkatarrsoffer som inte heller lyckats hitta info någon annanstans.

Jag blev så glad över feedbacken och bloggens nödvändighet, nåja, åtminstone just det inläggets nödvändighet, att jag bestämde mig för att knyta på mig förklädet igen och återuppta mitt alter ego som den stora Husmodern.

Och därför, mina vänner är jag nu tillbaka. Förhoppningsvis kan jag kläcka ur mig några fler, välbehövda inlägg och hushållets och husmoderlighetens hemligheter.

Så glöm nu inte att kika in lite då och då om du behöver inspiration, tips eller bara lite underhållning.

Kram på er!

/Husmodern

Fejka städdoften!

Visst vill man att ens gäster ska märka när man har städat hemma? Även om man inte gjort det.. Muahahaha... >:)

Ta-ta-ta-ta-ta-taaaaaam! (fanfar alltså.)

Lösningen heter doftljus. Det måste väl till och med vara därför de existerar? Det där med sinnesro/ avslappning/ feng shui kan ju bara vara efterkonstruktioner.

Har du köpt helt färska ljus kan det räcka gott med att bara ta ut dem ur plasten och placera ut dem på strategiska platser i ditt hem. Har du redan haft dina ljus ett tag kan de ha tappat doften. Låt dem då brinna en stund innan gästerna kommer så hinner doften av klanderfri renlighet sätta sig.

Placeringstips:

• På handfatet i badrummet (mot lukt från toan du inte orkade torka av och ur grundligt.)

• På sängbordet/huvudgaveln (mot lukt från lakan du inte orkat byta på fyra månader)

• Någonstans i köket (mot lukten från äckelutrymmet under diskbänken som du tänkt "ta tag i någon dag" och mot lukt från kylskåpet du tänkt "rensa ur någon dag".)

Ju tallbarrigare doft du hittar desto bättre. Själv har jag hittat någon reavariant på Ikea som gör att det doftar både rent och nybakat på samma gång. (score!)

Har du inga doftljus till hands när gästerna nalkas går det också bra att spraya en rejäl dos tallbarrig / citrusosande rengöringsspray, typ Ajax, på en trasa och dra snabbt över bänk- och hyllytor samt kring dina dörrkarmar i lagom näshöjd. Då får du ju faktiskt bort damm på samma gång. (Double-score!)

Andra små snabba tips för illusionen av ett nystädat hem:

• plocka bort döda blommor och blad ur dina krukor.
• vädra någon timme innan gästerna kommer.
• släng på ett överkast på sängen.
• rista mattorna. (Ja, faktiskt. Smulfria mattor ger ett intryck av ett smulfritt golv.)
• Ställ fram en vas med friska snittblommor från Konsum/grannens balkonglåda.
• Kasta in alla överflödiga jackor/väskor/tidningar/underkläder från hallgolvet i en garderob.